Låg inatt och hann tänka så himla mycket... Jag insåg att jag ser fram emot så mycket   

Alla barn går från måndag i skolan, dagistiden är över och jag är såååå tacksam för det. Inte att jag inte gillar dagis, men efter 16 år med små barn är det ganska skönt att avsluta det, inse att de är stora och vilka enorma friheter det för med sig   

Vi ska på en kryssning med vänner nu i sept och nu är de så stora barnen att jag vet att det går att lämna Saga till någon som hon aldrig sovit hos, men känner väl och jag VET att det går hur bra som helst, för hon är stor nu mitt busiga hjärta   Hade jag aldrig vågat för några år sedan... Barnen på det hela taget är så trygga, avslappnade och det känns bra överallt, Samuel verkar ha hittat sig lite igen. Bilkörningen kommer ta hans tid, gymnasietmed (är så glad för det) Elin och Elias har väl aldrig gjort en fluga förnär.. Inte Sebb heller, där är det ju knappast Sebb som bråkar    Och den som gör det kommer INGENSTANS med sitt nonsens ändå   

Jag har haft ett helsike med min mage, jag har haft ont, jag har blött, jag har haft uvi:er, jag har varit konstant kissnödig utan uvi, jag har haft skit helt enkelt...

Nu har jag gjort en Hysterektomi och jag hoppas mina problem är över, jag kommer nog aldrig behöva blöda igen    Fast det har jag inte helt fattat ännu men det ska bli kanon!

Tecknade ett bra elavtal idag, sänker kostnaden med ett par tusen inför vintern *glad* Sånt är bra   

Har en kryssning till att boka med en vän under hösten, vi behöver komma ut och det ska bli kul Annette, jag längtar!!!!

För första gången på jävligt länge oroar jag mej (nästan) inte över nåt! Jag är nästan lite paff själv....

På det hela taget säger jag välkommen höst och vinter!!!

Så var det gjort!

Alla tankar som varit, från att jag sökte för 2,5 år sedan, livrädd för cancer, hade oklara cellprovsvar, fick göra om dom och fick ok, men inte någon hjälp för mina problem eg.. Sökte nu i feb/mars igen fick tid i april och en ny gyn. Underbar människa som direkt såg att något var fel..

Såg polyp på tappen som hon tog bort och en stor cysta/myom som växte bak på min livmoder. Den var i april ca 5,2cm stor och tryckte i magen så jag hade ont och var typ kissnödig jämt...

Cancerfråga ställdes och prov skickades direkt, jag trodde jag skulle typ dö i en vecka innan Bente (gynekologen) ringde upp och ville inte vänta på svaret utan fick det per telefon så jag fick lugnande svar att inga cancerceller hittats    Jag bad ändå att få bli av med hela livmodern och det så snart som möjligt....

Jag landade  lagom nervös i Falun tidigt på tisdagmorgonen 30/7, gick till fel avd. Frågade ett par nysvenskar om de visste om vi var på avd 38, mannen visade sin hustrus brev, mer än jag ville se ha ha men jag var fel. Gick till fiket och frågade om vägen    (infodisken hade inte öppnat ännu) och där stod en man som just lämnat sin mamma (nejdå, jag kände mej inte gammal alls) på samma avd så han beskrev lätt vart jag skulle   

In i hissen och där står

Gynekologisk avd 38/Onkologen/Palliativa teamet (upplyftande) Upp och in på ett rum, fick dela med en äldre dam som skulle göra samma ingrepp.

Kläder byttes till snyggrock och jag fick dropp och mediciner. Jag var nummer 2 på listan. Opererande läkare träffade och undersökte mej och kom fram till att en öppen kirurgi kunde bytas till en titthålskirirgi, skönt. Med förbehåll att om något såg tokigt ut skulle de öppna mej ändå :-)

Jag rullades ner på op och var inte ett dugg nervös, låg och kikade, lyssnade och kände mej allmänt ok. Rullades in på min opsal och sov gott kl halv elva ca.

Vaknade kl halv tre och så fort jag kunde prata frågade jag om jag var uppskuren el inte och det var bara titthål    Skönt! Hade varit sövd ett tag och ganska mycket så jag glömde andas så fort jag somnade så jag fick kämpande hålla mej vaken. En titthålsop av denna variant tar längre tid än en öppen men är smidigare efteråt så jag var ganska rörlig i min säng :)

Kom upp på avd vid fyra på em och ringde en orolig och glad make   

Försökte äta och dricka lite men mådde så illa att de fick ge mej ännu mera medel mot det, nu efteråt har jag läst att det kan vara vanligt vid just denna op att man kan må illa länge.... Mår nu några dagar efter ff lite tjyvens så vi får väl se, nåt med hormonerna vad jag förstått...

Sov jävligt dåligt på natten tanten snarkade som F-N, jag hade svårt att kissa ef op och fick med jämna mellanrum försöka och sedan gör ul för att se hur mycket jag hade kvar i blåsan, först på onsdagmorgon kunde jag kissa liite mera. Men det var först igår torsdag hemma som jag kände att nu känns det ok :-)

På onsdagen vaknade jag som en ny människa (nåja nästan) och fick träffa läkarna som opat mej, myomet var lika stort som själva livmodern som i sin tur var förstorad (vilket jag vetat flera år) så detta var rätt beslut. För att späda på smärtorna och besvären så låg hela paketet bakåt mot ryggen och tyngde..... Pyttelite Endometrios hittades oxå och togs bort. De var mycket nöjda, jag var pigg och fick  grönt att åka hem.

Jag kan faktiskt direkt känna att magen sjunkit in lite, att det inte trycker alls och sjukt... jag vaknar alltid med ryggvärk och den är borta (?) så vi får väl se, känns som något mycket bra för min kropp   El om kroppen bara gillar alla värktabletter jag äter nu   

Något som slagit mej nu efteråt är... Vilken tur att jag var så galen att jag skaffade alla dessa barn och att jag hade möjlighet att göra det i tid.. Jag älskar ju barn, mitt liv kunde sett så mycket annorlunda ut   

Har jag verkligen inte bloggat sedan feb????????

Hm.....

Idag var en kanondag!

Vi har köpt ett nytt marsvin Nemo, han är suuupergullig! Han är suuuuperfull av massa päls, han hårar och har sig men han bara skrek KÖP MEJ!!!!!

Han är allt jag inte borde vilja ha ha ha ha, men Lakrits behövde någon att busa med och denna fick det bli ;-)

Har köpt en ny utebur till kaninerna som är mycket större än den gamla    Gillas skarpt!

Morgondagen tänkte jag sova bort på ett operationsbord i Falun... Jag längtar så efter att slippa ha mens, slippa oron för myomet, slippa allt annat jävelskap det har fört med sin.. Men varför kan inte det vara som att klippa en nagel? Dra en tand el nåt?

Jag vill inte sövas, jag vill inte opereras, jag vill inte vakna med ett stort jävla sår i magen mitt i sommaren!

Jag vill ha semester, jag vill sola, jag vill bada!

Nu får jag ta det lugnt, inte bära, inte anstränga mej... Sitta och pimpla kaffe och en och annan cider   

Så, nu ska jag packa, duscha med äckliga svampar, bli hårlös och sova (gott??) och gå upp okristligt tidigt....

För ett par veckor sedan frågade en vän till mej såhär...

Tänker du någonsin på att du ALDRIG kommer att träffa din mamma igen?

Att dom är borta för ALLTID?

Öum... Sedan dess har jag lixom "smakat" på orden, kännt efter och nej, jag har inte tänkt så, fören nu...

Det är klart att jag vet att det är så, men varför plåga sig själv lixom? Är det det som skall komma nu? Att acceptera att det ÄR så att man inte kommer ses igen?

Jag har tänkt att i drömmar, tankar så kommer hon alltid finnas där, men vet ni? Det är bara bullshit, för hon svarar aldrig när jag vill bolla en ide el tanke med henne...

Jag vill visst tänka att hon "ser" vad jag pysslar med, men vadå, varför det? Sånt skit funkar ju inte, börjar allvarligt tvivla på att man "kommer träffas på andra sidan" heller.. För det sägs ju att man gör det... Nej, det tror jag inte på fören hon kommer ner och hämtar mej om sisådär 50år....

Så nu övergår vi till att sluta fundera så mycket och inse att sähär är det, jag har ingen mamma, mormor, morfar, farmor el farfar.. Jag har en pappa och jag har 2 svärföräldrar kvar, thats it! I den äldre kategorin... Jag försökte intressera mig för att vilja träffa min fars nya kvinnas barn och vara nyfiken på dom, men nä, orka skapa nya relationer med folk lixom, ibland känner jag att allt jag orkar med är den lilla krets jag har omkring mej   

av vänner och släkt jag bryr mej om   

Idag jävligt slö, jobbat natt sedan i fredags, helt slut, tidig kväll ikväll, hoppas hinna med att hoppa på crosstrainern, men orkar jag inte så var jag ju på den igår det får duga   

Helt plötsligt började det hända massor av saker i mitt liv...

Mamma    försvann 2011, men det färgar ju livet för evigt... Men vi har väl lärt oss leva med det och vi har lärt känna en ny kvinna och livskamrat i pappas liv   

Saga säger att hon fått en ny mormor, tja, hon minns ju knappt, hon var bara drygt 1 år när mamma blev sjuk.. Och hon var bara 3 när mormor försvann, men eg försvann hon mycket tidigare än så...

Min operation    blev av i Januari 2012, guld värt för mej och jag är så glad att man fått den chansen av landstinget    ca - 40kg är jag uppe i nu, och efter nyår får jag jobba på några till   

I juni upptäckte vi att vår kanin hade ett otäckt bettfel   Nu har jag och J lärt oss klippa hans tänder hemma, det är lite tufft, men det går fint och sålänge han mår bra så...

Mycket har hänt, många tårar, mycket saknad men min GBP-op har gett mej något att fokusera på, jag har kunnat glädja mej åt mej själv och att jag kan så mycket, att jag mår så mycket bättre   

Barnen har växt detta år och de känns alla SÅ mycket äldre, framför allt "lilla" Saga och Elias som nu är en skolkille   

Vi köpte en helt ny bil! Bästa vi gjort var att byta ut bussen, är så suveränt glad över all denna lyx och som en liten bonus är den ju snygg med, vi är kanonglada   

Imorse hände en otäck grej och jag blev så medveten om hur viktigt det är att vara på sin spets... Elias satte sin frukostmacka i halsen, Samuel såg först att något var fel, trodde han skulle kräkas, men så var han helt tyst, då insåg vi att han inte fick luft, jag slet upp honom från stolen och tryckte till honom ett par gånger så lossade det. Stackaren... Jag fick värsta adrenalinkicken, darrade som ett asplöv och tårarna rann....

Samuel gjorde samma sak som liten men då hann vi ringa 112 som skickade ambulans med läkare i, och grabben hann bli blåaktig och ganska slapp innan hans rådige far fick ut äppelbiten som satt fast. Då bodde vi i stan och sjukvården var sån utformad att ambulansen var på vägen inom någon minut...

Idag i Grängesberg kan man undra hur länge man får vänta om det är akut? Fast jag vet ju att om man sätter i halsen och inte får luft så hjälper knappt ett reaplan    Man får hoppas att man har kunniga människor hos sig helt enkelt.... El inte ha så bråttom att äta för att hinna spela skylanders....

Man ska vara tacksam och det är jag, för barnen, för kärleken, för att jag är frisk (el nåt) Men jag försöker se det positiva, det är så lätt att bara se det negativa, bara fokusera på det dåliga.

Inatt åker Samuel och Elin till Aruba igen, det är en upplevelse inte många får göra och de gör det igen! Coolt och jag kommer sakna dom massor, MASSOR!!!! Pappa Stefan ska givetvis vara med, men nog är det liiite otäckt att de ska såååå långt bort.....

Nu ska det bli ett jävla bra 2013, jag ska massor med saker    Men jag tänker inte lova ett jäkla skit jag inte kan hålla! Jag tänker bara lova att försöka!!!!

borde bara grävas ner och typ dö....

Varför har jag bara inget tålamod? Inte med nåt alls... Hm... Tror alla fått sig en skopa ovett idag, utom kanske sönerna, de har klarat sig skapligt ändå...

Idag saknar jag min mamma mer än vanligt, att ha någon att vända mej till, att ha någon att bara vräka ur sig all skit till och VETA att det stannar där, inte läcker som ett jävla såll och slår tillbaka i ansiktet när jag minst anar det, fan att man inte kan lita på nån...

Åsa var är du? Jag saknar dej med   Du orkade oxå ta all min skit och hålla den kvar... Folk ska inte bara hålla tyst, de ska orka ta emot oxå... Varför försvinner de bra människorna i mitt liv för? Fast jag har många kvar oxå...

När jag mår bra inbillar jag mej att jag själv är en ganska bra sopkorg, men just nu idag, denna v mår jag skit och jag tror alla som ens börjat reta upp mej fått känna på det... Tänker på vad en vän sa.. För nu behövs ett berg att gå upp och skrika på!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!   

Idag vill jag bara att det ska bli kväll så jag får gå och sova så jag kan vakna till en ny dag, en dag med sovmorgon och en bra dag!

Om du läser S, du som fick mest skit idag så är jag ledsen, men jag behöver mina barn ibland jag med... Jag är inte alltid på topp    heller...

Och E, jag bara saknar dej hjärtat....

Jag är iallafall tokglad över att jag är kortklippt igen, bara jag får stila till det själv så blirre bra.... Och jag har tappat 39kg sedan jan, det är pos... Jag har ett jobb, bra! Japp, känner att nu vänder det! Har en pappa ff, bra! Måste bara komma ihåg att ringa honom, han är inte riktigt lika "krävande" på kontakt som morsan var   

Vin, fredag och skräckfilm ikväll, måtte ingen sabba det... Börjar med en Sambuca/Amarula redan nu....

  På natten tänker jag en hel del, det är tyst, man är ensam (på jobbet alltså) och försöker hålla sig skapligt pigg...

Det är några dagar kvar tills vi har varit utan mamma i ett helt år, känns inte så länge, men det är det... Hittade en bild här på bloggen som är så vacker   Så otroligt vacker! Jag kunde känna lukten av hennes parfym när jag tittade på den (sjukt jag vet)

Pappa är så lycklig han kan vara efter omständighetern och jag är så glad för det   

Jocke fyller snart jämna siffror, fan vi börjar bli gamla, och det är skönt på sätt och vis, livet är lixom lugnare än för 15 år sedan ;)

När jag klev ut imorse strax efter sju så höll jag på att frysa ihjäl, när jag åkte hem slog klimatanläggningen på värme för första gången som jag kunde känna.. Sjukt, den borde kyla och barnen borde kunna bada! *Arg*

Jag har gått ner 35kg, jag håller ju på att frysa ihjäl inne, ute är en mardröm, jag har jeans på mej idag, har inte haft det på hela sommaren, kan för övrigt dra av dom utan att knäppa upp dom, perfekt som hängbralla så känner jag mej som en 16 årig grabb.... Smidigt om man är snabbt jättekissnödig! Bara springa in och riva ner dom!

Fan, jag har alltså inga jeans som passar inför hösten, lyxproblem iof, förr hade jag knappt några jag kom i, då var de i stretch till max, nu utan stretch och ramlar av, ja okej då bättre nu....

Funderar på om man skulle gå upp en våning och plundra kaffeautomaten på en Latte... El om jag får gallsten då?

Är ju sååååå kaffesugen!!!!! Men inte så gallstenssugen.....   

Alla verkar vara lätt missnöjda med nåt på sin kropp.. Så det finns ju en stor fördel i att ha haft en stoor kropp, tappa 34kg (idag men mera blir det) och nu vara skitglad ÄVEN om kroppen har brister och är ff överviktig :-) Jag gillar den oxå för jag har nåt att jämföra med! Jag är 2hg ifrån det ljuva 80talet by the way :D

Firat en femtonåring igår med en moped som släkten skramlat till, härligt att se honom tappa talförmågan ha ha Han har kört lite och vi med, inser att den är en aning snabb och ska försöka plugga och dreva om den till i det närmaste lagligt, svårare att hitta delar när man vill bli laglig.. Men fin är den o fort går den :)))))

Det är snart 1år sedan mamma dog, det är lite jobbigt att minnas allt som hände i slutskedet, ambulansfärder och sjukhusbesök :( Cancer är jag inte så rädd för nu, verkar inte gå att skydda sig ändå...

Måndag är det jobbet som gäller, känns helt okej, om solen kommer njuter jag av den då den dyker upp. Man har hämtat kraft och fått distans till saker och ting, rått om varann och barnen :)